Det är bara saker man ser.

Jag avvaktar varje steg varje andetag. Jag väntar in ett tecken som säger att det är okej.
Är det inte okej drar jag mig tillbaka, in i min grotta. Där gömmer jag mig tills det är fritt fram.

Jag krälar på botten och håller andan. Hinner jag upp till ytan innan allt tar slut?

Jag vill bli fri från tankar och känslor. Jag kväver mig i mina egna spyor.
Ögon som stirrar på mig och jag hör vad dom tänker.

Allting brinner runt omkring, men snart tar det slut. Och jag håller andan.